stiftelsen för miljöstrategisk forskning
stödjer forskning av strategisk betydelse för en
god livsmiljö och hållbar samhällsutveckling
Under 2018 har vi jobbat med att integrera det vi gör för att förädla våra investeringar i forskning, liksom för att vara en progressiv kapitalägare och påverka samhällsutvecklingen med forskningsbaserad kunskap. Vi har försökt konsolidera våra tre ben med forskning, kapitalförvaltning samt idé och kunskapsspridning för att de ska samverka på ett optimalt sätt och ge mervärde.
En del av integreringen är att få programmen att mötas och lära av varandra, bland annat genom våra programchefsmöten. En annan integrering är mellan kapitalförvaltare och forskare. Vi ska också starta en ny funktion på Mistras kansli för att integrera forskningsresultat från våra satsningar mot en efterfrågan i samhället.
Mistras arbete mot EU har fördjupats. Vi har prioriterat det eftersom mycket av miljölagstiftningen har sitt ursprung på EU-nivå. Dessutom är många miljöproblem idag globala, kring bland annat klimat och kemikalier. Vi har även global handel och varukedjor, som väcker frågan hur vi ska försvara våra mer hållbara produkter inom EU mot produkter som kan ha framställts på mindre hållbart sätt.
Bland våra forskningssatsningar gick två centra i mål under 2018. Båda har lett till strukturella förändringar inom forskningsvärlden. Vi lämnade över Stockholm Resilience Centre till Stockholms universitet, där det integrerades i lärosätets organisation. Med tanke på den internationella impact centret haft är det viktigt att det kan leva vidare. Vi är jättestolta över vad SRC har åstadkommit, och kommer fortsätta att vara det. Även Mistra EviEM kring evidensbaserad miljövård avslutades, men fortsätter inom forskningsrådet Formas som har fått extra anslag för att bedriva den här typen av verksamhet. Det blir därmed en fortsättning på de landvinningar som Mistra EviEM lyckats uppnå.
Två nya program startades under året. Ett var Mistra InfraMaint kring underhåll av infrastruktur, som är viktigt för att generera strukturella förändringar. Det andra är Mistra Digital Forest kring hur en digital plattform kan bidra till att optimera skogsproduktionen som en del av bioekonomi och cirkulär ekonomi.
Sett till det ekonomiska resultatet för 2018 är vi väldigt nöjda. Året kännetecknades av god avkastning i början men betydligt sämre i slutet. Sammantaget landade vi på 2,7 procent, och i genomsnitt över de senaste fem åren har vi haft 7,7 procent i avkastning på vårt kapital. Extra roligt är att våra fonder inom cleantech börjar leverera. Där har vi gjort långa åtaganden med sämre avkastning i början, men nu har det ändrat sig. Hela vår portfölj är för övrigt hållbar, med fonder som har en hållbar inriktning.
Inför 2019 har vi börjat förbereda de halvtidsutvärderingar som ska göras för några av våra satsningar. Vi ser också fram emot uppbyggnaden av den nya kunskapsnoden som ska matcha forskningsresultat mot efterfrågan i samhället, där en del blir ett europeiskt fokus. Dessutom arbetar vi vidare med fyra idéer för nya utlysningar kring havsmiljöförvaltning, välfärd och hållbar utveckling, tekniska lösningar för omställning av näringslivet samt digitalistiering i ett samhällsperspektiv. Slutligen hoppas vi att våra aktiviteter kring en progressiv och hållbar kapitalförvaltning både nationellt och inom EU fortsätter att påverka utvecklingen.
Åke Iverfeldt, VD Mistra
I december samlas världens klimatforskare och beslutsfattare för FN:s klimatmöte, COP24, i Katowice i Polen. Bland deltagarna finns forskare och representanter för flera av Mistras forskningsprogram för att påverka världens ledare.
Några vill maximera skogens ekonomiska värden medan andra vill använda den som verktyg i klimatarbetet. För att bena ut skogens potential inte minst som kolsänka var Mistra med och arrangerade ett internationellt möte om skogen.
Mistra vill starta ett forskningsprogram kring hur idrott och friluftsliv ska kunna minska sin klimatpåverkan och bidra till hållbar utveckling. Utlysningen baseras på en bakgrundsrapport som tagits fram av en internationell arbetsgrupp.
Programmet Mistra Sustainable Consumption startade vid årsskiftet och tanken är att programmet ska bana väg för en konsumtion som belastar miljön mindre, bland annat genom att studera och sprida hållbara beteenden.
Mistra har tagit fram handboken ”Från forskning till faktabaserade beslut – sju tips om kommunikation för Mistras forskningsprogram”. Tanken är att ge en ökad förståelse för medielogiken och hur professionella opinionsbildare arbetar.
Flera av de projekt som finansierats genom Mistra Innovation har resulterat i kommersiella produkter eller lösningar som påverkar miljön på ett positivt sätt. Nu ska programmet utvärderas och förhoppningen är att kunna göra en ny satsning med likartad inriktning.
Vill du veta hur din semester påverkar klimatet? Semesterkalkylatorn klimatsmartsemester.se är ett digitalt verktyg som vill få oss att tänka om vid våra semesterval. Två Mistra-program ligger bakom satsningen.
Ledarna för Mistras forskningssatsningar träffades i oktober för att samtala om framgångsfaktorer för tvärvetenskap och näringslivets bidrag till miljöomställning. Temat för årets möte var hållbar samhällsutveckling.
En trend på den stora vetenskapskonferensen AAAS annual meeting i USA var att seminarier om kommunikation ur olika perspektiv tycks öka. En annan var att miljöfrågor nu känns integrerade i nästan alla forskningsområden.
Mistra EviEM omvandlas till Rådet för evidensbaserad miljöanalys och får Formas som värd. Regeringen har nu utsett Lisa Sennerby Forsse, före detta rektor på Sveriges lantbruksuniversitet, till ordförande för verksamheten.
Förståelsen behöver öka om kopplingen mellan kunskap och handling vad gäller miljö, klimat och hållbarhet. Mistra planerar därför ett nytt forskningsprogram om miljökommunikation.
Programmet Mistra Carbon Exit är nu igång. Fem fallstudier och fem akademiska studier har startats upp och siktet är inställt på att bidra till ett fossilfritt Sverige år 2045.
Mistras nya utlysning om miljökommunikation ska bland annat fokusera på glappet mellan kunskap och handling. Resultaten från den fyraåriga satsningen ska snabbt kunna komma till användning.
Läkemedelsverket inrättar ett kunskapscentrum kring läkemedel och miljön. Centrumet som bland annat ska arbeta för att öka kunskapen om läkemedelsrester i avloppsvatten är ett tydligt resultat av det tidigare forskningsprogrammet Mistra Pharma.
Ett skogsbruk som tar hjälp av digital teknik är fokus för Mistra Digital Forest. Ett konsortium lett av branschorganisationen Skogsindustrierna och ett flertal forskningsutförare får ansvar för satsningen som tilldelas en budget på totalt 83 miljoner kronor under fyra år med Mistra som huvudfinansiär.
I november samlas forskare och beslutsfattare från Östersjöländerna till en konferens om hur forskning och innovationer kan samverka med politiken för att skapa en hållbar utveckling. Arrangör är det delvis Mistra-finansierade Östersjöprogrammet BONUS.
Grön kemi kan förändra kemikalieanvändningen i grunden. Totalt satsar Mistra 56 miljoner kronor under fyra år i en utlysning med målet att kunna ersätta många av dagens ofta aggressiva kemikalier med giftfria dito.
Fem frågor till Line Gordon, föreståndare för Mistras stora satsning Stockholm Resilience Centre som nu har avslutats.
Det är bara tack vare deras djärva satsning som vi finns. Vad jag vet hade det aldrig gjorts någon liknande investering inom miljö- och klimatområdet tidigare i Sverige. Mistras verkligt stora bidrag, ur ett forskningsperspektiv, var att de med sin långsiktiga och flexibla satsning gav oss en möjlighet att ta oss an stora komplexa frågor.
Även om denna satsning nu tagit slut efter tolv år hoppas jag att Mistra fortsätter med den här typen av långsiktiga satsningar. Om vi forskare ska kunna adressera de största samhällsutmaningarna krävs det modiga forskningsfinansiärer. Mistra är en av få som har haft både mod och styrka att ta på sig den rollen.
Redan 2007 fanns det framgångsrika forskargrupper som arbetade med miljöfrågor ur ett brett perspektiv. Det som förändrades när vi bildades var att grupper med olika vetenskapliga specialiteter samlades under ett och samma tak. Det bidrog till att vi kunde bygga upp en väl fungerande tvärvetenskaplig forskning kring hur människor och miljö interagerar.
Vi lägger mer tid jämfört med många andra på att definiera vilka frågor vi ska försöka besvara. Det är en arbetsprocess som inledningsvis är långsam men som bidrar till att vi ofta ställer relevanta frågor.
En av våra fördelar är att vi inte bara arbetar mot samma mål, utan också sitter tillsammans rent bokstavligt. När vi dricker kaffe och äter lunch ihop skapas ett djupare samarbete än vad som är möjligt i mer virtuellt sammansatta grupper. Det skapade tidigt ett samarbetsklimat som bidrog till att vi redan vid den första utvärderingen 2009 bedömdes vara ett av de ledande forskningscentren i världen. Lika viktigt för centrets framgång är att vi genom åren har byggt starka samarbeten med internationella forskargrupper.
Ibland tar folk miste och tror att vi bara jobbar med konceptuella begrepp. Det stämmer inte, även om vi arbetar med de här begreppen är vårt egentliga vetenskapliga arbete vanlig grundläggande datadriven forskning.
Däremot har ett begrepp som planetära gränser ett pedagogiskt värde när vi ska kommunicera forskningsresultat. Begreppen fungerar även bra när vi ska samarbeta med andra. Även om vi från början har olika sätt att utrycka oss ger begreppen oss en gemensam grund att utgå ifrån.
Den är stor, då brottades vi med att hitta former för det tvärvetenskapliga samarbetet. Arbetsformer som nu sitter, och är mer accepterade. Idag tvingas vi istället kämpa med att politiken och samhällsutvecklingen har förändrat. Samtidigt inser vi att ju mer faktaresistensen ökar desto viktigare blir det för oss att fortsätta att vara en stark vetenskaplig röst.
Vi ser även att den politiska oron ökar kring klimat- och miljöpolitiska åtgärder. En insikt är att om vi inte parallellt tar oss an frågor som rättvisa och jämlikhet kommer vi inte att kunna få till en hållbar utveckling. Därför försöker vi nu att inte bara måla upp miljöförändringens negativa effekter, lika viktigt är att visa på hur ett gott liv kan se ut i en värld med tio miljarder människor.
En längre intervju med Line Gordon om SRC:s forskning och framtid kan du läsa här
totalt för svenska mottagare i Mkr 0totalt för utländska mottagare i Mkr 0
Utbetalningar i Mkr fördelat på lärosäten och institut
Utbetalningar i Mkr till de fem största mottagarna
0Fem största mottagarnas andel i procent av totalt utbetalt belopp.
Fyra frågor till John Howchin, medlem i Mistras kapitalförvaltningskommitté och generalsekreterare i AP-fondernas etiska råd.
Skiljelinjen ligger traditionellt i ”att välja in” eller att exkludera bolag, och det handlar i sin tur om aktiv förvaltning visavi mer passiv indexnära förvaltning. Mistra har under lång tid arbetat med små aktiva förvaltare som väljer ut bra bolag till mindre koncentrerade portföljer, som man tror bidrar till en mer hållbar värld. För många större förvaltare handlar det i slutändan mer om kostnader och riskspridning. Många småskaliga bra aktiva förvaltare kan inte heller ta emot hur mycket kapital som helst, då faller deras modeller.
Det är generellt svårt att hitta bra aktiva förvaltare med koncentrerade portföljer som över tid slår jämförelseindex. Personligen tror jag på idén med stockpickers, att aktivt leta efter och hitta de riktigt bra hållbara företagen. Där sticker Mistra ut och har lyckats väldigt bra. Det ger oss gott mod och jag ser att Mistras filosofi har börjat sprida sig.
En stor utmaning framöver är att få aktiva placerare att lyckas bättre visavi de som placerar passivt. Aktiv förvaltning har haft problem att nå samma resultat som de som sprider sina risker. Det har till exempel visat sig att en viss del av IT-branschen, de så kallade FANG-bolagen (Facebook, Amazon, Netflix och Google) har varit extremt framgångsrika, och de som inte placerat där har haft svårt att komma upp i resultat. Om man dessutom tar ut en högre avgift så blir det ett svårt säljargument.
Alla bolag har utmaningar. Det finns aktörer som har allt för stora förväntningar på så kallade hållbara företag. De är generellt sett lite bättre än företag som inte är hållbara, men skillnaden är inte alltid så hisnande stor. Vad som är hållbart kan ju också skifta från fråga till fråga, och över tid.
Mistras kansli
Åke Iverfeldt
VD
ake.iverfeldt(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 24
Mobil: 070 – 732 03 17
Birgitta Jonsson Palmgren
Administrativ chef
birgitta.jonssonpalmgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 34 80
Mobil: 070-344 54 66
Linda Bell
Programansvarig
linda.bell(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 28
Mobil: 070-732 25 91
Christopher Folkeson Welch
Programansvarig
chris.welch(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 26
Mobil: 070-732 30 74
Malin Lindgren
Kommunikationsansvarig
malin.lindgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Mobil: 076-112 37 00
Thomas Nilsson
Programansvarig
thomas.nilsson(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Mobil: 070-629 88 12
Linnea Kassmo
Kontorskoordinator
linnea.kassmo(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 23
Mobil: 070-659 09 60
Josefin Lönberg
Ekonom
josefin.lonberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 25
Mobil: 070-732 25 92
Åsa Moberg
Programansvarig
asa.moberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Mobil: 070-732 46 02