1. Totalt har Mistra investerat omkring 200 miljoner kronor under tolv år. Vilken betydelse hade stiftelsen när Stockholm Resilience Centre bildades 2007?

   Det är bara tack vare deras djärva satsning som vi finns. Vad jag vet hade det aldrig gjorts någon liknande investering inom miljö- och klimatområdet tidigare i Sverige. Mistras verkligt stora bidrag, ur ett forskningsperspektiv, var att de med sin långsiktiga och flexibla satsning gav oss en möjlighet att ta oss an stora komplexa frågor.

   Även om denna satsning nu tagit slut efter tolv år hoppas jag att Mistra fortsätter med den här typen av långsiktiga satsningar. Om vi forskare ska kunna adressera de största samhällsutmaningarna krävs det modiga forskningsfinansiärer. Mistra är en av få som har haft både mod och styrka att ta på sig den rollen.

2. Hur har klimat- och miljöforskningen förändrats sedan Stockholm Resilience Centre startades?

   Redan 2007 fanns det framgångsrika forskargrupper som arbetade med miljöfrågor ur ett brett perspektiv. Det som förändrades när vi bildades var att grupper med olika vetenskapliga specialiteter samlades under ett och samma tak. Det bidrog till att vi kunde bygga upp en väl fungerande tvärvetenskaplig forskning kring hur människor och miljö interagerar.

3. Hur går arbetet till i praktiken när ni inom centret kommer från så många olika vetenskapliga discipliner?

   Vi lägger mer tid jämfört med många andra på att definiera vilka frågor vi ska försöka besvara. Det är en arbetsprocess som inledningsvis är långsam men som bidrar till att vi ofta ställer relevanta frågor.

   En av våra fördelar är att vi inte bara arbetar mot samma mål, utan också sitter tillsammans rent bokstavligt. När vi dricker kaffe och äter lunch ihop skapas ett djupare samarbete än vad som är möjligt i mer virtuellt sammansatta grupper. Det skapade tidigt ett samarbetsklimat som bidrog till att vi redan vid den första utvärderingen 2009 bedömdes vara ett av de ledande forskningscentren i världen. Lika viktigt för centrets framgång är att vi genom åren har byggt starka samarbeten med internationella forskargrupper.

4. Varför har ni etablerat begrepp som planetära gränser, planetskötare, antropocen och resiliens?

   Ibland tar folk miste och tror att vi bara jobbar med konceptuella begrepp. Det stämmer inte, även om vi arbetar med de här begreppen är vårt egentliga vetenskapliga arbete vanlig grundläggande datadriven forskning.

   Däremot har ett begrepp som planetära gränser ett pedagogiskt värde när vi ska kommunicera forskningsresultat. Begreppen fungerar även bra när vi ska samarbeta med andra. Även om vi från början har olika sätt att utrycka oss ger begreppen oss en gemensam grund att utgå ifrån.

5. Ansvaret för verksamheten tas nu över av Stockholms universitet och Beijerinstitutet vid Kungl. Vetenskapsakademien. Vad är skillnaden med att vara miljöforskare idag jämfört med 2007?

   Den är stor, då brottades vi med att hitta former för det tvärvetenskapliga samarbetet. Arbetsformer som nu sitter, och är mer accepterade. Idag tvingas vi istället kämpa med att politiken och samhällsutvecklingen har förändrat. Samtidigt inser vi att ju mer faktaresistensen ökar desto viktigare blir det för oss att fortsätta att vara en stark vetenskaplig röst.

   Vi ser även att den politiska oron ökar kring klimat- och miljöpolitiska åtgärder. En insikt är att om vi inte parallellt tar oss an frågor som rättvisa och jämlikhet kommer vi inte att kunna få till en hållbar utveckling. Därför försöker vi nu att inte bara måla upp miljöförändringens negativa effekter, lika viktigt är att visa på hur ett gott liv kan se ut i en värld med tio miljarder människor.

    

En längre intervju med Line Gordon om SRC:s forskning och framtid kan du läsa här

1. Vilka olika strategier finns idag när det gäller hållbar kapitalförvaltning?

   Skiljelinjen ligger traditionellt i ”att välja in” eller att exkludera bolag, och det handlar i sin tur om aktiv förvaltning visavi mer passiv indexnära förvaltning. Mistra har under lång tid arbetat med små aktiva förvaltare som väljer ut bra bolag till mindre koncentrerade portföljer, som man tror bidrar till en mer hållbar värld. För många större förvaltare handlar det i slutändan mer om kostnader och riskspridning. Många småskaliga bra aktiva förvaltare kan inte heller ta emot hur mycket kapital som helst, då faller deras modeller.

2. Vilken strategi lyckas bäst?

   Det är generellt svårt att hitta bra aktiva förvaltare med koncentrerade portföljer som över tid slår jämförelseindex. Personligen tror jag på idén med stockpickers, att aktivt leta efter och hitta de riktigt bra hållbara företagen. Där sticker Mistra ut och har lyckats väldigt bra. Det ger oss gott mod och jag ser att Mistras filosofi har börjat sprida sig.

3. Vad ser du komma på hållbarhetshorisonten?

   En stor utmaning framöver är att få aktiva placerare att lyckas bättre visavi de som placerar passivt. Aktiv förvaltning har haft problem att nå samma resultat som de som sprider sina risker. Det har till exempel visat sig att en viss del av IT-branschen, de så kallade FANG-bolagen (Facebook, Amazon, Netflix och Google) har varit extremt framgångsrika, och de som inte placerat där har haft svårt att komma upp i resultat. Om man dessutom tar ut en högre avgift så blir det ett svårt säljargument.

4. Vad är ett hållbart företag?

   Alla bolag har utmaningar. Det finns aktörer som har allt för stora förväntningar på så kallade hållbara företag. De är generellt sett lite bättre än företag som inte är hållbara, men skillnaden är inte alltid så hisnande stor. Vad som är hållbart kan ju också skifta från fråga till fråga, och över tid.

Åsa Moberg
Programansvarig
asa.moberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Mobil: 070-732 46 02