Under 2018 har vi jobbat med att integrera det vi gör för att förädla våra investeringar i forskning, liksom för att vara en progressiv kapitalägare och påverka samhällsutvecklingen med forskningsbaserad kunskap. Vi har försökt konsolidera våra tre ben med forskning, kapitalförvaltning samt idé och kunskapsspridning för att de ska samverka på ett optimalt sätt och ge mervärde.

En del av integreringen är att få programmen att mötas och lära av varandra, bland annat genom våra programchefsmöten. En annan integrering är mellan kapitalförvaltare och forskare. Vi ska också starta en ny funktion på Mistras kansli för att integrera forskningsresultat från våra satsningar mot en efterfrågan i samhället.

Mistras arbete mot EU har fördjupats. Vi har prioriterat det eftersom mycket av miljölagstiftningen har sitt ursprung på EU-nivå. Dessutom är många miljöproblem idag globala, kring bland annat klimat och kemikalier. Vi har även global handel och varukedjor, som väcker frågan hur vi ska försvara våra mer hållbara produkter inom EU mot produkter som kan ha framställts på mindre hållbart sätt.

Bland våra forskningssatsningar gick två centra i mål under 2018. Båda har lett till strukturella förändringar inom forskningsvärlden. Vi lämnade över Stockholm Resilience Centre till Stockholms universitet, där det integrerades i lärosätets organisation. Med tanke på den internationella impact centret haft är det viktigt att det kan leva vidare. Vi är jättestolta över vad SRC har åstadkommit, och kommer fortsätta att vara det. Även Mistra EviEM kring evidensbaserad miljövård avslutades, men fortsätter inom forskningsrådet Formas som har fått extra anslag för att bedriva den här typen av verksamhet. Det blir därmed en fortsättning på de landvinningar som Mistra EviEM lyckats uppnå.

Två nya program startades under året. Ett var Mistra InfraMaint kring underhåll av infrastruktur, som är viktigt för att generera strukturella förändringar. Det andra är Mistra Digital Forest kring hur en digital plattform kan bidra till att optimera skogsproduktionen som en del av bioekonomi och cirkulär ekonomi.

Sett till det ekonomiska resultatet för 2018 är vi väldigt nöjda. Året kännetecknades av god avkastning i början men betydligt sämre i slutet. Sammantaget landade vi på 2,7 procent, och i genomsnitt över de senaste fem åren har vi haft 7,7 procent i avkastning på vårt kapital. Extra roligt är att våra fonder inom cleantech börjar leverera. Där har vi gjort långa åtaganden med sämre avkastning i början, men nu har det ändrat sig. Hela vår portfölj är för övrigt hållbar, med fonder som har en hållbar inriktning.

Inför 2019 har vi börjat förbereda de halvtidsutvärderingar som ska göras för några av våra satsningar. Vi ser också fram emot uppbyggnaden av den nya kunskapsnoden som ska matcha forskningsresultat mot efterfrågan i samhället, där en del blir ett europeiskt fokus. Dessutom arbetar vi vidare med fyra idéer för nya utlysningar kring havsmiljöförvaltning, välfärd och hållbar utveckling, tekniska lösningar för omställning av näringslivet samt digitalistiering i ett samhällsperspektiv. Slutligen hoppas vi att våra aktiviteter kring en progressiv och hållbar kapitalförvaltning både nationellt och inom EU fortsätter att påverka utvecklingen.

 

Åke Iverfeldt, VD Mistra

Åke Iverfeldt, VD Mistra

 

Mistra-forskare på plats vid FN:s klimatmöte

I december samlas världens klimatforskare och beslutsfattare för FN:s klimatmöte, COP24, i Katowice i Polen. Bland deltagarna finns forskare och representanter för flera av Mistras forskningsprogram för att påverka världens ledare.

läs mer
Seminarium om skogen ska brukas eller stå kvar

Några vill maximera skogens ekonomiska värden medan andra vill använda den som verktyg i klimatarbetet. För att bena ut skogens potential inte minst som kolsänka var Mistra med och arrangerade ett internationellt möte om skogen.

läs mer
Utlysning om idrott och friluftsliv

Mistra vill starta ett forskningsprogram kring hur idrott och friluftsliv ska kunna minska sin klimatpåverkan och bidra till hållbar utveckling. Utlysningen baseras på en bakgrundsrapport som tagits fram av en internationell arbetsgrupp.

läs mer
Mistra Sustainable Consumption har dragit igång

Programmet Mistra Sustainable Consumption startade vid årsskiftet och tanken är att programmet ska bana väg för en konsumtion som belastar miljön mindre, bland annat genom att studera och sprida hållbara beteenden.

läs mer
Handbok om effektiv forskningskommunikation

Mistra har tagit fram handboken ”Från forskning till faktabaserade beslut – sju tips om kommunikation för Mistras forskningsprogram”. Tanken är att ge en ökad förståelse för medielogiken och hur professionella opinionsbildare arbetar.

läs mer
Mistra Innovation har bidragit till en bättre miljö

Flera av de projekt som finansierats genom Mistra Innovation har resulterat i kommersiella produkter eller lösningar som påverkar miljön på ett positivt sätt. Nu ska programmet utvärderas och förhoppningen är att kunna göra en ny satsning med likartad inriktning.

läs mer
Hjälp för alla som vill semestra med gott klimatsamvete

Vill du veta hur din semester påverkar klimatet? Semesterkalkylatorn klimatsmartsemester.se är ett digitalt verktyg som vill få oss att tänka om vid våra semesterval. Två Mistra-program ligger bakom satsningen.

läs mer
Programchefer diskuterar hållbar utveckling

Ledarna för Mistras forskningssatsningar träffades i oktober för att samtala om framgångsfaktorer för tvärvetenskap och näringslivets bidrag till miljöomställning. Temat för årets möte var hållbar samhällsutveckling.

läs mer
Mistra bevakade internationellt vetenskapsmöte

En trend på den stora vetenskapskonferensen AAAS annual meeting i USA var att seminarier om kommunikation ur olika perspektiv tycks öka. En annan var att miljöfrågor nu känns integrerade i nästan alla forskningsområden.

läs mer
Stora förändringar för evidensbaserade utvärderingar

Mistra EviEM omvandlas till Rådet för evidensbaserad miljöanalys och får Formas som värd. Regeringen har nu utsett Lisa Sennerby Forsse, före detta rektor på Sveriges lantbruksuniversitet, till ordförande för verksamheten.

läs mer
Expertgrupp föreslår program om kommunikation

Förståelsen behöver öka om kopplingen mellan kunskap och handling vad gäller miljö, klimat och hållbarhet. Mistra planerar därför ett nytt forskningsprogram om miljökommunikation.

läs mer
Samling för att göra Sverige fossilfritt

Programmet Mistra Carbon Exit är nu igång. Fem fallstudier och fem akademiska studier har startats upp och siktet är inställt på att bidra till ett fossilfritt Sverige år 2045.

läs mer
60 miljoner till kommunikation om miljö

Mistras nya utlysning om miljökommunikation ska bland annat fokusera på glappet mellan kunskap och handling. Resultaten från den fyraåriga satsningen ska snabbt kunna komma till användning.

läs mer
Nytt kunskapscentrum för läkemedel i miljön

Läkemedelsverket inrättar ett kunskapscentrum kring läkemedel och miljön. Centrumet som bland annat ska arbeta för att öka kunskapen om läkemedelsrester i avloppsvatten är ett tydligt resultat av det tidigare forskningsprogrammet Mistra Pharma.

läs mer
58 miljoner till program om effektiv skogsanvändning

Ett skogsbruk som tar hjälp av digital teknik är fokus för Mistra Digital Forest. Ett konsortium lett av branschorganisationen Skogsindustrierna och ett flertal forskningsutförare får ansvar för satsningen som tilldelas en budget på totalt 83 miljoner kronor under fyra år med Mistra som huvudfinansiär.

läs mer
Samverkan för forskning och politik på Östersjökonferens

I november samlas forskare och beslutsfattare från Östersjöländerna till en konferens om hur forskning och innovationer kan samverka med politiken för att skapa en hållbar utveckling. Arrangör är det delvis Mistra-finansierade Östersjöprogrammet BONUS.

läs mer
Ny utlysning för forskning om grön kemi

Grön kemi kan förändra kemikalieanvändningen i grunden. Totalt satsar Mistra 56 miljoner kronor under fyra år i en utlysning med målet att kunna ersätta många av dagens ofta aggressiva kemikalier med giftfria dito.

läs mer

Lösa viktiga miljöproblem

Lösa viktiga miljöproblem

Med sina satsningar bidrar Mistra till att lösa klimatfrågan och andra miljöproblem som kräver vetenskap av strategisk betydelse. Forskningen kombinerar olika kunskaper och involverar redan från början relevanta aktörer för att komma till nytta.

Starka forskningsmiljöer

Starka forskningsmiljöer

Mistra bygger upp starka forskningsmiljöer av hög internationell klass som bidrar till hållbar utveckling. Program och forskningscentrum ger både unik tvärvetenskaplig kunskap och utvecklar helt nya vetenskapliga områden.

Konkurrenskraft och tillämpningar

Konkurrenskraft och tillämpningar

Svensk konkurrenskraft stärks av Mistras forskningssatsningar. Företag, offentliga aktörer och andra användare utvecklar nya produkter, tjänster och arbetsmetoder som bidrar till ett bättre liv och att samhället ställs om för framtidens utmaningar.

Forskarporträtt

Darja Isaksson
Hon vill ge oss bättre och klimatsmarta resor
Darja Isaksson är IT-strategen som startat upp programmet Mistra SAMS. Forskningen ska leda utvecklingen mot en fossilfri transportsektor med hjälp av digitalisering.
Emma Sjöström
Hållbar lönsamhet fullt möjlig enligt Emma
Emma Sjöström är glad över all aktivitet som finns kring hållbarhet på den svenska finansmarknaden. Mindre nöjd är hon med den bakåtsträvande utvecklingen i USA just nu.

”Nånannanism ett hinder för förändring”
Evalena Blomqvist är en viktig person i forskningen om att sluta kretsloppen. Som programchef för Mistra Closing the Loop har hon listats som en av landets hundra mäktigaste inom hållbarhet.
Emma Pernestål
Hon ser ett vägskäl för självkörande bilar
Inom Mistra SAMS som forskar om hållbar mobilitet är Anna Pernestål Brenden en av landets främsta experter på självkörande fordon. Hon ser en risk för att de blir ett klimathot och skapar mer trängsel.
Henrik Pavia
Henrik odlar framtidens mat i Kosterhavet
För Henrik Pavia är alger fantastiska och nu skapar han Sveriges första kommersiella odling. Forskningen är ett resultat av Mistra-programmet AquaAgri.
Annnika Malm
Hon tycker infrastruktur är spännande
Annika Malm menar att vi måste bli bättre på att ta vara på det som fungerar och se till att det gör så även i framtiden. Det är utgångspunkten för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint som hon leder.
Ulrica Edlund
Fantastiska polymerer målet för Ulrica
För Ulrica Edlund är kemi verktyget för att förstå världen och hur den är uppbyggd. Nu vill hon använda det för att skapa smarta polymera material inom Mistra TerraClean för att ge renare luft och vatten.

Fem frågor till Line Gordon, föreståndare för Mistras stora satsning Stockholm Resilience Centre som nu har avslutats.

  1. Totalt har Mistra investerat omkring 200 miljoner kronor under tolv år. Vilken betydelse hade stiftelsen när Stockholm Resilience Centre bildades 2007?

    Det är bara tack vare deras djärva satsning som vi finns. Vad jag vet hade det aldrig gjorts någon liknande investering inom miljö- och klimatområdet tidigare i Sverige. Mistras verkligt stora bidrag, ur ett forskningsperspektiv, var att de med sin långsiktiga och flexibla satsning gav oss en möjlighet att ta oss an stora komplexa frågor.

    Även om denna satsning nu tagit slut efter tolv år hoppas jag att Mistra fortsätter med den här typen av långsiktiga satsningar. Om vi forskare ska kunna adressera de största samhällsutmaningarna krävs det modiga forskningsfinansiärer. Mistra är en av få som har haft både mod och styrka att ta på sig den rollen.

  2. Hur har klimat- och miljöforskningen förändrats sedan Stockholm Resilience Centre startades?

    Redan 2007 fanns det framgångsrika forskargrupper som arbetade med miljöfrågor ur ett brett perspektiv. Det som förändrades när vi bildades var att grupper med olika vetenskapliga specialiteter samlades under ett och samma tak. Det bidrog till att vi kunde bygga upp en väl fungerande tvärvetenskaplig forskning kring hur människor och miljö interagerar.

  3. Hur går arbetet till i praktiken när ni inom centret kommer från så många olika vetenskapliga discipliner?

    Vi lägger mer tid jämfört med många andra på att definiera vilka frågor vi ska försöka besvara. Det är en arbetsprocess som inledningsvis är långsam men som bidrar till att vi ofta ställer relevanta frågor.

    En av våra fördelar är att vi inte bara arbetar mot samma mål, utan också sitter tillsammans rent bokstavligt. När vi dricker kaffe och äter lunch ihop skapas ett djupare samarbete än vad som är möjligt i mer virtuellt sammansatta grupper. Det skapade tidigt ett samarbetsklimat som bidrog till att vi redan vid den första utvärderingen 2009 bedömdes vara ett av de ledande forskningscentren i världen. Lika viktigt för centrets framgång är att vi genom åren har byggt starka samarbeten med internationella forskargrupper.

  4. Varför har ni etablerat begrepp som planetära gränser, planetskötare, antropocen och resiliens?

    Ibland tar folk miste och tror att vi bara jobbar med konceptuella begrepp. Det stämmer inte, även om vi arbetar med de här begreppen är vårt egentliga vetenskapliga arbete vanlig grundläggande datadriven forskning.

    Däremot har ett begrepp som planetära gränser ett pedagogiskt värde när vi ska kommunicera forskningsresultat. Begreppen fungerar även bra när vi ska samarbeta med andra. Även om vi från början har olika sätt att utrycka oss ger begreppen oss en gemensam grund att utgå ifrån.

  5. Ansvaret för verksamheten tas nu över av Stockholms universitet och Beijerinstitutet vid Kungl. Vetenskapsakademien. Vad är skillnaden med att vara miljöforskare idag jämfört med 2007?

    Den är stor, då brottades vi med att hitta former för det tvärvetenskapliga samarbetet. Arbetsformer som nu sitter, och är mer accepterade. Idag tvingas vi istället kämpa med att politiken och samhällsutvecklingen har förändrat. Samtidigt inser vi att ju mer faktaresistensen ökar desto viktigare blir det för oss att fortsätta att vara en stark vetenskaplig röst.

    Vi ser även att den politiska oron ökar kring klimat- och miljöpolitiska åtgärder. En insikt är att om vi inte parallellt tar oss an frågor som rättvisa och jämlikhet kommer vi inte att kunna få till en hållbar utveckling. Därför försöker vi nu att inte bara måla upp miljöförändringens negativa effekter, lika viktigt är att visa på hur ett gott liv kan se ut i en värld med tio miljarder människor.

     

En längre intervju med Line Gordon om SRC:s forskning och framtid kan du läsa här

Mistra i siffror

Utbetalningar från Mistra 0 Mkr

totalt för svenska mottagare i Mkr
0
totalt för utländska mottagare i Mkr
0

Utbetalningar i Mkr fördelat på lärosäten och institut

Utbetalningar i Mkr till de fem största mottagarna

0
Fem största mottagarnas andel i procent av totalt utbetalt belopp.

Fyra frågor till John Howchin, medlem i Mistras kapitalförvaltningskommitté och generalsekreterare i AP-fondernas etiska råd.

  1. Vilka olika strategier finns idag när det gäller hållbar kapitalförvaltning?

    Skiljelinjen ligger traditionellt i ”att välja in” eller att exkludera bolag, och det handlar i sin tur om aktiv förvaltning visavi mer passiv indexnära förvaltning. Mistra har under lång tid arbetat med små aktiva förvaltare som väljer ut bra bolag till mindre koncentrerade portföljer, som man tror bidrar till en mer hållbar värld. För många större förvaltare handlar det i slutändan mer om kostnader och riskspridning. Många småskaliga bra aktiva förvaltare kan inte heller ta emot hur mycket kapital som helst, då faller deras modeller.

  2. Vilken strategi lyckas bäst?

    Det är generellt svårt att hitta bra aktiva förvaltare med koncentrerade portföljer som över tid slår jämförelseindex. Personligen tror jag på idén med stockpickers, att aktivt leta efter och hitta de riktigt bra hållbara företagen. Där sticker Mistra ut och har lyckats väldigt bra. Det ger oss gott mod och jag ser att Mistras filosofi har börjat sprida sig.

  3. Vad ser du komma på hållbarhetshorisonten?

    En stor utmaning framöver är att få aktiva placerare att lyckas bättre visavi de som placerar passivt. Aktiv förvaltning har haft problem att nå samma resultat som de som sprider sina risker. Det har till exempel visat sig att en viss del av IT-branschen, de så kallade FANG-bolagen (Facebook, Amazon, Netflix och Google) har varit extremt framgångsrika, och de som inte placerat där har haft svårt att komma upp i resultat. Om man dessutom tar ut en högre avgift så blir det ett svårt säljargument.

  4. Vad är ett hållbart företag?

    Alla bolag har utmaningar. Det finns aktörer som har allt för stora förväntningar på så kallade hållbara företag. De är generellt sett lite bättre än företag som inte är hållbara, men skillnaden är inte alltid så hisnande stor. Vad som är hållbart kan ju också skifta från fråga till fråga, och över tid.

Mistras kansli

Åke Iverfeldt
VD
ake.iverfeldt(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 24
Mobil: 070 – 732 03 17

Birgitta Jonsson Palmgren
Administrativ chef
birgitta.jonssonpalmgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 34 80
Mobil: 070-344 54 66


Linda Bell
Programansvarig
linda.bell(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 28
Mobil: 070-732 25 91

Christopher Folkeson Welch
Programansvarig
chris.welch(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 26
Mobil: 070-732 30 74


Malin Lindgren
Kommunikationsansvarig
malin.lindgren(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Mobil: 076-112 37 00

Thomas Nilsson
Programansvarig
thomas.nilsson(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 22
Mobil: 070-629 88 12


Linnea Kassmo
Kontorskoordinator
linnea.kassmo(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 23
Mobil: 070-659 09 60

Josefin Lönberg
Ekonom
josefin.lonberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 25
Mobil: 070-732 25 92


Åsa Moberg
Programansvarig
asa.moberg(at)mistra.org
Tel: 08-791 10 21
Mobil: 070-732 46 02